Innerstaden vid skymning.

Jag åker innanför vallgraven. Det är torsdag. Det börjar bli mörkt. Rasslande ljud. Skakningar av för mycket elektricitet. Jag måste blinka. En. Två. Tre gånger. Mina ögon är trötta och huvudet värker av för mycket stoj och stim på jobbet. Älskade barn. Jag ser en kvinna ligga på marken. På sina knän med utsträckta händer. Samma plats. Hela dagen. Varje dag. Två äldre damer tittar. Går förbi. Skakar ogillande på huvudet. En hastig hejdå-kram. Mor och son? Går skilda vägar. Han springer. Hon vänder sig sakta om och går. Ett ryck. Vagnen står still. En äldre dam i päls. Skyndar. Springer. I pingvinliknande gungningar. Jag skrattar. Innombords. Så att ingen hör. Hon hinner. Pling. Visslande ljud. Återigen, för mycket elektricitet.

Kommentarer
Postat av: Mormor

Vad bra du skriver!!!!

Puss och Kram

2011-02-26 @ 22:59:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0